- min väg från frisör till brandman

Söt liten flicka sitter på en sten, trär små smultron på strån fast kvällen är sen.

Hon nynnar på små sommarvisor och trär ännu ett smultron på sitt strå,

hon smakar på dess sötma när hon plötsligt hör någon gå.

Bakom tallarna längs med grusvägen hör hon grusen krasa mot marken,

hon ser en grön figur skymta fram bakom tallbarken.

Hej soldat, vill du trä smultron med mig, om du inte orkar kan jag göra ett åt dig.

Du ser ut att vara så trött, smaka ett smultronstrå det är gott och så sött.

Nej du lilla flicka, jag har inte tid att trä smultronstrå med dig, stora äventyr väntar ju på mig.

Soldat, ska du kriga och göra mera rök i vårt land,

ack du stora soldat, tänk om hela skogen sätts i brand.

Då försvinner mina smultron och alla mina strå,

oh stora soldat vart ska jag då hela dagarna gå ?

Min kära lilla flicka jag ska rädda dig från både krig och skogsbränder,

när jag kommer tillbaka har vi solsken och fina badstränder.

Där kan du sitta, istället för på din sten, och trä massor av smultronstrå i solens sken.

Oh, stora soldat, tack ska du ha, nu blir säkert allting bra.

Javisst, min lilla flicka säger soldaten och ler,

han försöker dölja en tår på kinden sin, men flickan hon ser.

Soldat varför gråter du, allting kommer ju bli bra igen ?

Javisst min lille vän, javisst min lille vän.