- min väg från frisör till brandman

todelodies!

huvudvärken sitter fortfarande i och det visste jag att den skulle göra, så bestämde mig redan igår för att inte gå till praktiken idag. Men jag känner mig mucho better för övrigt och dessa "huvudvärksanfall" kommer faktiskt alltmer sällan och det är sååå skönt! Faktum är att jag är sjuk mycket mer sällan nuförtiden (peppar, peppar ta i trä) och det beror nog främst på att jag bröt mig loss från den grej som krävde så sjukt mycket av min ork och energi -vilket jag visste om men vägrade att inse och var för feg för att göra något åt. But I did, and I'm happy! :)

Visst har jag förändrats? Äntligen kan jag göra spontana saker utan att försöka förutspå allt det som kan hända eller kommer efter. Äntligen har jag tid för mig själv, vilket också ger mig tid och energi åt andra omkring mig -och vilken skillnad det är. Jag har på bara några månader fått ett mycket starkare vänskapsband till de flesta av mina vänner, dammat av gammal vänskap och dessutom lärt känna många nya -och det är så underbart!

Det allra bästa är att jag har vänner från så många olika kretsar. Mina übergulliga jobbekompisar på andys, som nu blivit så mycket mer än bara jobbekompisar -tex ska 4 av oss åka på skidsemester i februari :). Sen har vi my biches från stallet och även om vi aldrig är där längre så håller vi fortfarande kontakten och när vi ses är det alltid som gamla tider. Sen har vi skönheterna, klassen alltså. Där finns folk jag aldrig mer vill träffa efter studenten, och där finns folk jag älskar och aldrig kommer vilja skiljas ifrån efter studenten. Och dem sistnämnda är verkligen vänner för livet.. Sen har vi ju dem gamla góingarnafrån högstadiet, både killar och tjejer, och jag trodde aldrig att kontakten skulle hålla -men! Alex&Tess från parallelklassen är ju två av mina bästa kompisar än idag och jag träffar fortfarande en del från klassen också. Tex planerar ju jag och marcus med respektive kompisar en solresa framåt årskiftet :) Sen har vi ju friskis också, visserligen är det bara alex jag umgås med men eftersom han jobbar där och känner alla har det lett till många trevliga kontakter.

Jag är så jävla glad för att jag äntligen har kommit tillbaka till den glada och sprudlande människa som jag faktiskt är. Spontana saker lyckas inte alltid, men ärligt talat. Vadfan har man att förlora!?



tur att man vart osminkad, haha



mera snö, mera snö, mera snö :)


åt varmt päron med kanel efter en kylig timme :)