jag är en duracellkanin!

Joggingturen gick såå lätt! Pulsen slog precis rätt och benen sprang på i perfekt tempo. Kändes inte jobbigt alls -bara sjukt skönt! Jag har alltid drömt om att kunna springa sådär 5-6 km i väl godkänt tempo och tycka det är lätt och skönt och nu kan jag det. Vet ni?, det är så sjuuukt skönt. Jag vet inte var fan energin kom ifrån, som jag skrev tidigare var jag inte alls sugen men väl i joggingskorna blev jag som en duracellkanin och ja -det går att svettas i kyla, regn och blåst. Iallafall om man har 3 tröjor, vantar och halsduk, haha.

Förrästen igårkväll när jag skulle göra mina varma äpplen med kanel upptäckte jag att vi inte hade några äpplen och jag får abstinens om jag inte får äpple när jag är sugen på det.. Så vad gör man? Jo, jag hoppade i mammas tofflor och gick över till grannen som har ett stort fint äppleträd i trädgården och tog några stycken. Så enkelt var det :) Här ser ni resultatet:

Dela äpplena och lägg dem i formen, ringla över honung och strö sedan över med kanel och kardemumma. Överst strödde jag lite crunchy müsli. In i ugnen lite lagom lång tid och käka med keso, vaniljkesella eller en god frukt yoggi :)



Nu är snart tess & natha här, time to be a pussycat, Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0