i had to go, throw it away.
Ett av mina nyårslöften detta året var att jag skulle gå på uttagningen för att bli gyminstruktör på friskis. Och efter att ha missat den första, är det nu dags igen. Det hela börjar med ett informationsmöte där man får information om vad friskis & svettis egentligen är, vad dem respresenterar och var det är man själv ska representera när man förhoppningsvis så småningom klär på sig de röd-vita kläderna och vad man faktiskt ger sig in på.
Igår var det då dags, och jag har tänkt på det de senaste dagarna men egentligen redan innerst inne bestämt mig för att låta bli. Vet egentligen inte varför, men framförallt är det väl feghet och osäkerhet. Rädslan att misslyckas inom något jag verkligen brinner för och tycker att jag är duktig på. Men min trogne Alex råkade jobba just igår och han stoppade mig just när jag drog på mig jackan och skulle säga hejdå. "Nänä, nu är det 7 minuter till mötet börjar så nu går du in i konferanssalen och sätter dig där, eller också så promenerar du med mig heeeeela vägen bort till parkmöllan".
Det hela slutade alltså med att jag gick på informationsmötet och det var faktiskt väldigt inspirerande, jag är mycket mer sugen och taggad nu. De första uttagningarna är i maj, så om jag vågar ta det steget också börjar det bli dags att tänka över vad för sorts ledare jag vill bli. Det är som en påse gott och blandat, jympaledare, gyminstruktör, barn/juniorledare.. Kanske... allt? :)
Igår var det då dags, och jag har tänkt på det de senaste dagarna men egentligen redan innerst inne bestämt mig för att låta bli. Vet egentligen inte varför, men framförallt är det väl feghet och osäkerhet. Rädslan att misslyckas inom något jag verkligen brinner för och tycker att jag är duktig på. Men min trogne Alex råkade jobba just igår och han stoppade mig just när jag drog på mig jackan och skulle säga hejdå. "Nänä, nu är det 7 minuter till mötet börjar så nu går du in i konferanssalen och sätter dig där, eller också så promenerar du med mig heeeeela vägen bort till parkmöllan".
Det hela slutade alltså med att jag gick på informationsmötet och det var faktiskt väldigt inspirerande, jag är mycket mer sugen och taggad nu. De första uttagningarna är i maj, så om jag vågar ta det steget också börjar det bli dags att tänka över vad för sorts ledare jag vill bli. Det är som en påse gott och blandat, jympaledare, gyminstruktör, barn/juniorledare.. Kanske... allt? :)
Kommentarer
Trackback