jag vill känna tro.

God eftermiddag allesammans.

Skön comeback att sluta halv 12 idag efter 2 dagars ledighet, då är de rätt kul att gå i skolan faktiskt. När vänner, träning och frihet kan ta mer tid än skolan. Jag önskar att det vore så forever and ever, (eller ja, det blir ju till studenten muhaha). För att komma ut denna sjukt kassa inledning tänker jag berätta att jag nyss kommit hem från sjukgymnasten angående mina höfter. Hon sa att anledningen till att höfterna klickar är för att dem är överrörliga och det är varken n¨got farligt eller något hon tyckte jag borde oroa mig över, så jag kanske skulle testa typ akrobatik eller nåt sånt och försöka uttnyttja det istället!? Eller inte.. Däremot det som var mindre bra var då att jag hade överansträngt/överbelastat mina senor i gumpen. Den största muskeln, själva skinkan typ, var (LÄS:) mycket vältränad och mycket fin, däremot var de två andra mindre musklerna runtom överansträngda då jag lyckats komma åt dem med för tung belastning direkt. Det som nu väntar mig är med andra ord vila från allt som heter ben - och pulsträning, vilket som ni förstår suger fett mycket. Ingen benträning. ingen löpning inga promenader på asfalt, ingen jympa eller aerobic osv, inga hopp, foppatofflor twentyfour-seven och ipren var 4e timme i 14 dagar. Men egentligen låter det värre än det egentligen är. Alltså om jag bara håller mig till cykling utan motstång och promenader på springbandet och käkar ipren så ska det ju vara över inom det snaraste. Hellre vilar jag några veckor nu, än att ha problem och inte kunna tex. löpa i flera månader eller kanske år. Det är bara så jävla onödigt. Så.. Ho visste dock inte hur länge jag behövde vila, men det verkade på henne som om 2 veckor med ipren kunde göra att man kände sig helt frisk och det håller jag tummarna för varenda sekund för, från och med nu. Därefter följer enkla övningar för att bygga upp musklerna och inte hamna i samma situation igen.

Ännu en anledning till att inte sabba detta är att jag faktiskt ska iväg på skidresa på sportlovet, typ 4 veckor va? Det kanske inte är den bästa tajmingen precis eftersom det är rätt mycket bara benen man använder då, haha, men ja. Gud, finns du där uppe så hjälp mig. Hjälp mina höfter. Hjälp mig att inte känna av dem. Snälla?..



i'm going crazy with all this shit!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0