so i take that blame on me.

Kvällsi på er.

Jag har lättat häromdagens ångest och det känns oerhört skönt att ha hängt av ryggsäcken från axlarna. Jag mår fortfarande dåligt och jag har verkligen svårt att sova, men det är sånt som hör till och det får man helt enkelt ta. Och det är jag värd också, jag kunde tagit den enkla vägen genom att bortförklara eller undanhålla men JAG har gjort fel och JAG ska få skiten och ta konsekvenserna för det också. Det är inte mig själv jag ska tänka på överhuvudtaget efter en sån här sak utan på den person som faktiskt blivit sårad. Och trots att jag har lagt mig som en slagpåse raklång på marken, redo att bli spottad och sparkad på, så fick jag ingenting. Hon valde att inte slå på mig, så jag har gjort det själv istället. För jag känner verkligen ånger och medlidande djupt in i hjärtat och det är så äckligt jävla hemskt att vilja ta tillbaka något -men inte kunna, och vilja visa hur ledsen man verkligen är -när orden bara låter som tomma ekon och ren bullshit.

Och fastän alla idioter som är ångerfulla säger förlåt, och det är ett ord som misshandlas och har noll betydelse för de flesta människor idag så måste jag ändå säga det. För jag menar det verkligen och när man gör det är det ett ord som sammanfattar allt och som kan vara det starkaste i världen för den som känner "förlåt" när man säger det.

Så, med hela mitt hjärta -förlåt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0