dag 11
jag var så fruktansvärt låg när jag gick från salongen idag. jag kände mig så trött och jag hade så ont i huvet att jag var sååååååå himla nära att bara gå förbi entrén och fortsätta mot 32an och åka direkt hem istället. men jag tog mig upp för trapporna och där fanns min räddare i nöden, och precis som alltid lyfter han upp mig och får mig att känna mig som en tramsig liten barnunge när jag bara klagar. Tack Alex för att du ALLTID puschar mig och får mig att kämpa på. Nu i efterhand är jag så sjukt stolt över att jag faktiskt tog mig igenom det jävligt jobbiga spinningpasset ändå, plus lite axlar i gymet efteråt.
I övrigt är där så mkt trevliga människor på friskis så det är inte konstigt att man blir på bra humör, jag älskar det, innerst inne :)
Imorgon är jag ledig, sen är det fullt ös medvetslös hela helgen -fullsmockat med jobb.
men som sagt, jag kommer tacka mig själv när decemberlönen kommer och förhoppningsvis får jag lite mer disciplin på salongen snart..
slutet på "mammas pojkar" och sen "glee",
puss på er.
I övrigt är där så mkt trevliga människor på friskis så det är inte konstigt att man blir på bra humör, jag älskar det, innerst inne :)
Imorgon är jag ledig, sen är det fullt ös medvetslös hela helgen -fullsmockat med jobb.
men som sagt, jag kommer tacka mig själv när decemberlönen kommer och förhoppningsvis får jag lite mer disciplin på salongen snart..
slutet på "mammas pojkar" och sen "glee",
puss på er.
Kommentarer
Postat av: Sally
vad härligt med någon som pushar en och alltid finns där. Det är guld värt!
Postat av: Mac
Och jag är bara till besvär elller ?... p.s, vad är det för bild? har aldrig sett den, d.s
Trackback