dag 19
jag hade en sån där kväll igårkväll, då en text bara poppar upp i huvudet och jag blir plötsligt klarvaken, trots att jag precis var på väg in i dimman. Klockan var redan runt halv 2 tiden, så jag försökte verkligen få bort allt ur huvudet och sova vidare men icke.. så det var bara att tända lampan och skriva ner raderna.
jag vet inte vad det är som gett mig min plötsliga skrivlust igen, dne har lyst med sin frånvaro ett bra tag. Kanske är det tillvaron, att jag njuter av att det snart är december, jul, vinter och snö. Kanske är det ångesten och stressen över att inte träffa vännerna lika mycket som man gjorde i skolan eller min ständigt starkare kärlek för mac. Kanske en blandning av allt, jag vet inte. Men det är skönt, riktigt skönt. Jag älskar att skriva.
när våra ögon slutar se,
och öron inte längre hör
när läpparna slutar le,
och de inre organen dör
då skiljs våra kroppar,
alla fysiska bevis
på att vi var varandras kärleksparadis
men vad gör väl det,
när vi alla redan vet
att två älskande själar
lever i evighet.
jätte fin text Emla! Du är verkligen duktig på sånt
du skriver så fint alltid :)
gud vad vackert skrivet=)!
tack allihopa, det värmer verkligen :) <3