- min väg från frisör till brandman

shiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiit.

det känns fan som om de e jag som ska ta studenten imorgon, helt sjukt så nervös och stressad jag är, haha. jag hann inte med kvällsfika med töserna, jag kom på att jag hade glömt sminket på salongen så jag var tvungen att köra dit. sen åkte jag inom maxi också för att handla ett nytt läppglans i matchande färg till rougen (är man tjej eller är man tjej haha).

dessutom hann jag med en akutsolning (förlåt challe, det var verkligen spontant precis innan jag skulle sticka upp i stan).

så ja, här sitter jag.. med en tiotusen gånger mer stressad pojkvän, haha. han har ringt tjugoelva samtal de senaste 5 minutrarna, det är musik, busstider, bilar, bensin, cab eller inte cab, och nu var det tydligen nån häftpistol att få fast lakanen med på flaken också. Trots paniken och hjärtat uppe i halsgropen så bara ÄLSKAR jag känslan! Åh, jag önskar såååååå mycket att jag var i hans kläder ikväll -han anar inte vad han har framför sig imorgon, inte du heller min lilla micapica. Fyfan, alltså. Fyfan! Jag finner inte ord, studenten är ingenting man kan beskriva med ord, det är en sån sjukt jävla underbar känsla, dag, upplevelse så orden inte räcker till.

jag är glad att jag får vara så nära allt imorgon, ska till och med få åka med mica i hennes bil hem och få vissla och skrika som en galning. och få vakna upp bredvid mac imorgonbitti och känna av hans nerver och lycka när han slår upp ögonen och inser att dagen äntligen är kommen, som han har räknat ner nu senaste tiden..

ÅH vad jag är glad för er skull min underbara vän och älskade pojkvän.  LOVE YOU TIL' THE END!