onsdag.

jag mår pisskasst alltså. drygt 2 veckor av illamående och yrsel har nu ersatts av en fruktansvärd trötthet och utmattad känsla. på morgonen/förmiddagen är det ok, jag kan komma upp ur sängen, ta en morgonpromenad, och ta mig till jobb. Sen går det fan bara utför för varje jävla timme som går.

Jag börjar bli rädd på riktigt. vad fan är det som är fel med mig?

Huvudet, muskler och kroppen i helhet känns hur bra som helst. Inga smärtor, bara stark positiv vilja i både kropp och själ.  men så har man den där känslan som sprider sig som ett virus i blodet och liksom paralyserar hela kroppen..Finns det överhuvudtaget ett virus som kan påverka en såhär? Är jag sjuk och borde vila? Om mina blodprover skulle visa sig vara normala, vadfan gör jag då?

Hur vet man om man är utbränd, eller bara för påverkad av stress?


Kommentarer
Postat av: Silence

http://www.youtube.com/watch?v=0AMPY9R4Yng



Keep fighting, Emelie! :)



"It's a long road

When you're on your own

And it hurts when

They tear your dreams apart

And every new town

Just seems to bring you down

Trying to find peace of mind

Can break your heart

It's a real war

Right outside your front door I tell ya

Out where they'll kill ya

You could use a friend

Where the road is

That's the place for me

Where I'm me in my own space

Where I'm free that's the place

I wanna be

'Cause the road is long yeah

Each step is only the beginning

No breaks just heartaches

Oh man is anybody winning

It's a long road

And it's hard as hell

Tell me what do you do

To survive

When they draw first blood

That's just the start of it

Day and night you gotta fight

To keep alive

It's a long road ..."

2010-05-15 @ 01:01:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0