- min väg från frisör till brandman

ni har jag varit hemma hos mac och sagt hejdå till heffe. det gör så ont i hjärtat och jag undrar hur det kan finnas så mycket tårar i en människia.

vi fick en fin stund, jag pratade med honom och borrade in mina läppar i hans päls. han låg inlindad i en filt ute på altanen. han la sitt huvud i mitt knä och han tittade djupt in i mina ögon en lång stund och det kändes som om han förstod mig. vi fick ett fint farväl och jag fick dra mina fingrar genom hans päls en sista gång och berätta för honom hur mycket jag tycker om honom, hur fin han är.

det är alldeles för tidigt, så himla orättvist. man kan aldrig förbereda sig tillräckligt, aldrig vänja sig vid tanken, aldrig bli tillräckligt mogen. men vi har många fina minnen tillsammans och många av dem är förevigade i fina foton.

du kommer alltid finnas med oss heffe, i våra finaste minnen och djupt i våra hjärtan. vi kommer prata om dig, minnas dig, sakna dig och alltid älska dig.