Janssons frestelse blues..
Ligger jag och nynnar på helt ovetande, tills hjärnan liksom kopplar upp sig i nuet igen och börjar reflektera över hur långt in den låten måste sitta i min tydligen inte så lilla hjärna.
"Sen blandar vi i en anjovisburk, och toppar det hela med en gräddslurk. Det vill vi ha, det smakar bra, Janssons frestelse bluuuuues". Asså.. När sjöng jag den senast? Och VARFÖR fick man som barn sjunga den överhuvudtaget?
Arbetslös? För mycket fritid? Skriv barnlåtar för det där är ju total katastrof, hur många ungar äter Jansson överhuvudtaget? Nån snuskig mat-tant som kommit på det en gång i tiden och tyckt att alla barn gott kan äta ansjovis. Jag håller mig till den blommiga falukorven jag, och den är bra för då är korven blommig och man får sjunga att mamma ska göra den. Mer min stil.
Just sayin.
Nu får vi se om psyk-emla kan somna denna dag eller om set blir ännu en natt bland efterblivna tvprogram :) naaaatti!
